brokenpiece

Jag har blivit sentimental och gråtmild, jag erkänner. Jag har blivit världens lipsill och jag kan inte rå för det. När jag var 12 år gick jag på Titanic med en vän och alla på bion grät och jag tyckte bara de var pinsamma som grät till en film. I dagens läge kan jag verkligen inte se vissa saker, jag klarar absolut inte av att se förlossningsscener från t ex sjukhuset eller den där serien som utspelar sig på bb, då sprutar tårarna ur ögonen på mig. I morse satt jag mig framför tvn och tänkte se ett gammalt avsnitt av Cityakuten och det finns ETT avsnitt från cityakuten som jag verkligen inte kan se utan att böla ögonen ur mig och det är avsnittet de visade i morse. Jag har sett avsnittet säkert 2-4 gånger förut men jag slog av tvn för jag hade målat ögonen och tänkte inte göra det igen. Ni som inte såg på Cityakuten i morse och undrar vilket avsnitt jag är så blödig för så kan jag meddela att det är avsnittet som utsspelar sig på Hawaii när Mark Green dör i cancer, usch de är så sorgligt.

(lånad bild)